Schema markup är en viktig del av din hemsida, det ökar er synlighet och hjälper AI och Google att förstå vad ni erbjuder. Så här kan ni som svenskt industribolag arbeta.
Vi gjorde en studie för att se hur svenska industribolag arbetar med Schema markup idag när ökad AI-synlighet blivit allt viktigare. 28 av 37 svenska industribolag har strukturerad data på sin sajt. Det är den näst högsta andelen av alla branscher vi mätte. Men sedan tittade vi på vad datan innehåller.
23 av de 28 hade bara den grundläggande mall ett CMS genererar automatiskt: att sajten är en sajt, att den har en sökfunktion, att det finns en organisation någonstans. Ingenting om produkterna.
I hela gruppen hittade vi en Product-markering och en ProductGroup. Ingen Offer, alltså typen som beskriver att något kan köpas eller beställas. Ingen ItemList som räknar upp ett sortiment.
Verktyget finns alltså på sajterna. Det används bara inte för produkterna. Urvalet är tillverkande och hårdvarunära bolag ur vår studie av 281 svenska Gasellbolag.
Vad är schema markup för produkter?
Schema markup är information i sidans kod som beskriver vad innehållet betyder. Den syns inte på skärmen och påverkar inte utseendet.
För en produktsida är skillnaden tydlig Utan markup finns specifikationerna i en tabell som en maskin måste tolka: vilken kolumn är enheten, vad betyder förkortningen, är 25 en innerdiameter eller en vikt. Med markup står varje egenskap i ett eget fält med namn, värde och enhet. Maskinen behöver alltså inte tolka något på egen hand.
Det spelar roll för hur ni hittas. En köpare som letar efter en komponent söker sällan på företagsnamn. De söker på specifikation: dimension, material, standard, tolerans. Eller frågar de en AI-assistent vem som tillverkar en viss typ av detalj i Sverige. I båda fallen måste maskinen kunna koppla ihop ett produktnamn med rätt egenskaper, och den kopplingen är det ni gör explicit.
Varför schema markup är viktigt för svensk industri
Exporten. Många av bolagen i gruppen säljer utomlands. En utländsk köpare som söker på engelska får sämre matchning, eftersom maskinen både ska tolka svensk löptext och gissa vad produkten motsvarar på ett annat språk. Strukturerad data är språkoberoende på ett sätt som brödtext inte är. Ett material-fält är ett material-fält oavsett vilket språk sidan är skriven på.
Databladen. Industrin lägger traditionellt specifikationerna i PDF. Ett PDF-datablad läses dåligt av både sökmotorer och AI-tjänster, så innehållet blir i praktiken osynligt om det bara finns där. Samma uppgifter som strukturerad data på HTML-sidan gör dem sökbara utan att ni behöver ändra hur ni distribuerar databladen. Ett snabbt sätt att få fler besök på er sajt.
Vilken schema markup ska ett industribolag ha?
En tillverkad produkt behöver fyra delar av markup för att bli begriplig för en maskin.
Identiteten. name, sku och mpn gör produkten identifierbar. mpn står för tillverkarens artikelnummer och är det fält B2B-köpare oftast söker på när de vet vad de vill ha.
Tillverkaren. brand och manufacturer kopplar produkten till er. Det är den koppling som gör att ni syns när någon söker efter en produkttyp och vill veta vem som gör den.
Specifikationerna. Fältet additionalProperty är det viktigaste för industrin. Där läggs varje egenskap som ett eget objekt med namn, värde och enhet. Enheten anges med en kod enligt UN/CEFACT-standard, där exempelvis MMT betyder millimeter och KGM kilogram. Det är det som gör att en maskin kan jämföra er 25-millimetersdetalj med någon annans.
Tillgängligheten. offers säger att produkten går att beställa. Ni behöver inte publicera priser för att använda den. En Offer med bara availability och en säljare talar om att varan finns, vilket är poängen.
Kärnan ser ut så här:
<script type="application/ld+json">
{
"@context": "https://schema.org",
"@type": "Product",
"name": "Kullager 6205-2RS",
"sku": "6205-2RS",
"brand": { "@type": "Brand", "name": "Exempel Industri AB" },
"additionalProperty": [
{
"@type": "PropertyValue",
"name": "Innerdiameter",
"value": "25",
"unitCode": "MMT"
}
]
}
</script>
Till det lägger ni fler PropertyValue för övriga specifikationer, manufacturer, material och offers. Har ni produktfamiljer med varianter använder ni ProductGroup med varianterna som hasVariant, vilket låter er beskriva en serie utan att skapa en sida per storlek.
Tre vanliga fel i produktmarkup
Specifikationerna stannar i tabellen. Att ha en snygg specifikationstabell i HTML är inte samma sak som strukturerad data. Tabellen är för människor, markeringen för maskiner, och de behöver båda finnas.
Produkt utan offers. En Product-markering utan offers talar om att varan existerar men inte att den kan köpas. Halva syftet med markeringen går förlorat, och det är ett vanligt fel i automatgenererad markup som vissa plugins och CMS ibland kan göra.
Enheter i fritext. "25 mm" i ett value-fält är sämre än value: 25 med unitCode: MMT. Det första måste tolkas, det andra kan jämföras.
Vanliga frågor om schema markup för industri
Behöver B2B-företag produktmarkup, eller är det bara för e-handel?
Det är minst lika relevant för B2B. Skillnaden är vilka fält som betyder något. E-handel behöver pris och lagerstatus, B2B behöver specifikationer och artikelnummer. Markeringen är densamma, tyngdpunkten en annan.
Måste vi publicera priser för att använda Product?
Nej. offers kan innehålla en Offer med availability och säljare utan prisuppgift. Många industribolag har prissättning som beror på volym och avtal, och då är det korrekt att utelämna priset snarare än att gissa.
Hur markerar vi en produktfamilj med många varianter?
Med ProductGroup och varianterna som hasVariant. Fältet variesBy anger vad som skiljer varianterna åt, exempelvis storlek eller färg. Det är enklare att underhålla än en separat markering per variant.
Vi har all information i PDF. Räcker inte det?
Nej. PDF indexeras sämre och innehållet är svårt att tolka strukturellt. Nyckeltalen bör finnas som strukturerad data på HTML-sidan. Databladet kan ligga kvar för nedladdning.
Genererar vårt CMS redan detta?
Troligen bara delvis. 23 av de 28 bolag i vår mätning som hade strukturerad data hade enbart generiska typer som CMS:et lagt till av sig själv. Kontrollera vad som faktiskt finns innan ni utgår från att det är löst.
Hur kontrollerar vi vad vår sajt har?
Sök i sidans källkod efter application/ld+json. För en läsbar analys, klistra in adressen i Googles Rich Results Test eller Schema.org Validator, som visar vilka typer och fält som hittas.
Vad är llms.txt och behöver vi en?
Ja, ni bör ha en – men inte som första prioritet. Filen läses av Perplexity och Claude, och kodagenter som Cursor och GitHub Copilot är beroende av den. Google läser inte filen och den ger därför ingen synlighet i Google-sök. Idag har bara 3 av 37 industribolag en llms.txt, så konkurrensen om att synas här är obefintlig. Prioritera ändå produktmarkup först – det är där den faktiska nyttan finns.
Börja här: markup på de mest sökta produktsidorna
Lägg Product-markup på de produkter som redan drar trafik, med additionalProperty för de specifikationer köparna söker på. Ett bolag av 37 hade det, så utrymmet är i praktiken tomt.
Om undersökningen
Vi hämtade de 37 tillverkande och hårdvarunära bolagen från DI Gasell 2025. De ingår i ett totalurval på 281 bolag. Sajterna lästes 23 och 28 juli 2026, följt av en genomgång av undersidor 3 augusti.
Vi granskade startsidan och upp till fyra produkt- eller tjänstesidor per bolag. Eftersom vi inte gick igenom hela sajter kan markup finnas på sidor vi inte besökte, vilket gör att våra siffror snarare är en undre uppskattning. Två bolag gick inte att granska på undersidenivå.
Var gränsen går mot handel är en bedömningsfråga, särskilt för bolag som både tillverkar och distribuerar. Med så här små grupper anger vi antal i stället för procent. Metod och statistiska förbehåll redovisas i huvudrapporten.
Vad betyder det här för er egen sajt?
Bara ett av 37 industribolag har markup som beskriver produkternas specifikationer. Hur ser er hemsida ut, kan ni synas bättre i AI-sök och Google? Vi går igenom nuläget och förklarar vad som faktiskt skulle göra skillnad för er.